Blogg listad på Bloggtoppen.se

2014 > 09

Maria Nilsson Thore och Johan Unenge vet att i bilderboken handlar det om att skala bort så mycket text som möjligt. Ibland räcker det med bara en bild, till exempel den här, som utan ett endaste ord berättar hur det kan kännas på släktkalaset.

Roligt att få byta några ord med Alfreds "föräldrar". Roligt att få byta några ord med Alfreds "föräldrar".

Pustar ut efter årets bokmässa här i Göteborg och tänker på alla utställare, författare och illustratörer som under fyra dagar blivit manglade –- både fysiskt och psykiskt. Vad de måste vara trötta nu!

Jag besöker inte bokmässan varje år. Just det här att trängas bland tusentals andra – och kakafonin som uppstår när så många pratar samtidigt – har fått mig att avstå.
Men i år hade jag bestämt mig och den här gången hade jag förberett mig noga. Istället för att irra omkring bland montrarna i jakt på något intressant hade jag gjort ett prydligt schema och lyckats få med rätt många av mina favoriter.

Först ut var Maria Nilsson Thore, som tillsammans med Johan Unenge gjort en spännande och nyskapande bilderbok om hur det är att vara liten och blyg. I boken ”Alla tittar på Alfred” krymper Alfred varje gång någon tittar på honom – på dagis, i affären, på släktkalaset... Ända tills något plötsligt händer och blygheten är som bortblåst. Istället far det iväg åt andra hållet och Alfred blir bara för mycket. Hur det går då ska jag inte avslöja, men så mycket kan jag säga att det slutar bra. Tack och lov, för ett tag såg det lite mörkt ut.
Maria Nilsson Thore och Johan Unenge är både tecknare och författare, men i just den här boken har deras roller varit glasklara, Maria har tecknat och Johan skrivit.
– Det tråkigaste är när författare talar om hur bilderna ska se ut, tycker Johan och gav därför Maria fria händer.
Det kunde han tryggt göra. Hon har gjort helt underbara bilderböcker, t ex Petras Prick som blev nominerad till Augustpriset för några år sedan.

– Johans historia är jätterolig, men samtidigt är det ett allvarligt ämne han skriver om, säger Maria och berättar att hon såg direkt vad hon kunde göra.
– Här fanns bra, små roliga ord att ta fasta på. Tekniskt lockade den mig också. Det var mycket att tänka på när vi skulle skildra hur Alfred krymper.
En styrka att vara två i arbetet, tycker de och extra roligt blev det när de såg att här fanns också möjligheten att göra en vik-ut-sida.
– Älskade sådana när jag var liten, säger Johan och ler.

I vår lilla bokbutik hittar du Marias och Johans fina, tänkvärda och lite kluriga bok - och även många andra bra böcker jag sållat fram ur höstens bokflod.

Läs hela inlägget »

Att veta att vi säljer rejäla barnkläder känns bra på alla sätt och vis. Och ännu bättre blir det om försäljningen kan kopplas till något som gör fler nöjda och glada – förutom alla ni som handlar hos oss.

Därför låter vi tio procent av all försäljning på Busbyxan Bas, det plagg som vi säljer i särklass mest av, gå till Barncancerfonden. Deras arbete är livsviktigt.
Vi försöker också hitta bonuspresenter som det är någon mening med. Papperskassen vi skickar med varje gång någon köper två par byxor är väl inte så märkvärdig, men det känns fint att veta att varje kasse ger pengar till driften av ett barnhem för föräldralösa barn i Indien.

Precis i dagarna har vi lagt in en ny bonuspresent. Den skickar vi med när någon av er köper ett helt set, det vill säga både jacka och byxa. En skir liten ängel av metalltråd, smyckad med pärlor och fjädrar - tillverkad nära 1 500 mil härifrån. Närmare bestämt i ett bykooperativ i Sydafrika.
Här, i den lilla byn Vondeling, var arbetslösheten stor men när byborna fick chansen att lära sig ett nytt hantverk började en ny tid. Ökad självkänsla, stolthet – och pengar. Nu försörjer ”Ängelfabriken” hela byn.
För dem har den här ängeln betytt allt. Visst betyder väl det något för oss också?

Läs hela inlägget »

Visst har vi haft en fantastisk sommar! Precis en sådan man ser framför sig när vintern är som kallast och mörkast. Och just i år fick vi njuta av den i hela landet. Härligt!

Solen gassar fortfarande här i Göteborg, men samtidigt vet vi ju alla att förr eller senare tar det slut. Regn och rusk-dagar kommer.
Fram till dess är vår Busbyxan Bas perfekt. Så lätt att dra på – det går på ett kick (film) – och så slitstark att den tål vilka lekar som helst. Lite väta klarar den också av att mota bort, men inte ”bad” i vattenpussar eller ihållande hällregn. Då behövs andra doningar – vår regnbyxa. Sydd i tre lager och med tejpade sömmar håller den garanterat vätan ute. Att både tyget tillverkats och byxan sytts i Borås gör ju inte saken sämre.

Fram till 19 september får du vår fina mössa i ekobambu på köpet när du beställer en regnbyxa. Regnbyxan finns i en färg – röd, men bambumössan finns i sju färger – lime, rosa, grå, svart, purpur, jade och röd.
Skriv vilken färg du vill ha i butikens kommentarsfält.

Läs hela inlägget »

Undrar hur många bloggar det finns? Busbyxans är ju bara en av tusentals. Hoppas ni tittar in här då och då för att få inspiration – och kanske till och med lite ny kunskap. Fast det bästa är ju förstås att prenumerera. Då missar ni absolut ingenting.

Själv prenumererar jag på ett 20-tal bloggar, där inläggen handlar om sånt jag är intresserad av. T ex vintage, återbruk, miljö, mode, litteratur, foto, resor, äventyr... Välskrivna bloggar, där kvinnor – av någon anledning är alla det – skriver om det som ligger dom närmast om hjärtat.

En är Underbara Clara, som säkert många av er känner till. Vilken fantastisk resa hon gjort! Jag är djupt imponerad av hur hon steg för steg bygger upp sin tillvaro så att det blir just det liv hon vill leva. Så klok och med stark integritet berättar hon om sin vardag – både den ute i media-världen och den hemma på gården där det pysslas och odlas med barn och hund runt omkring sig. Här skulle Busbyxan verkligen komma väl till pass. Både till storebror Bertil och minstingen i bärsele. Så vi får se om det trillar in någon beställning.

I alla fall, ett av hennes senaste projekt är en fakta-serie för barn tillsammans med Annakarin Nyberg. Sent i våras kom Baka, i dagarna Fixa och i början av nästa år är det dags för Odla. Tanken är att recepten ska vara så enkla och illustrationerna så tydliga att barnen kan klara det själva – utan att de vuxna blandar sig i mer än vad som är absolut nödvändigt.
Jag tyckte att det här lät spännande och det gjorde Hugo också, barnbarnet som just fyllt 8. Så i somras bestämde vi oss för att testa om han kunde klara det själv. De tio recepten studerades noggrannt. Eller rättare sagt, vilket av allt på de fina bilderna såg godast ut? Efter mycket funderade föll valet till slut på radiokakan. Följ med och se hur det gick!

Få se, vad behövs? Ok, 350 g kokosfett...

...och så ska florsocker siktas. Det här går ju bra! Att knäcka äggen vållar lite vånda till att börja med, men det fixar sig till slut.

I med det siktade florsockret och så på med vispen! Nu börjar det bli riktigt roligt!

Chokladen i och här dyker lillebror upp och vill vara med.

Dags att hälla i kokosfettet som nu svalnat. Nästan klart...

...men sedan blir det lite besvärligt när smeten ska varvas med kex. Den är inte lätt att bre ut, kanske kokosfettet har blivit för kallt, så här får farmor rycka in och hjälpa till lite.
När det blev dags att smaka var vi så sugna att vi glömde ta bilder. Halva kakan åkte ner i magarna direkt.

Summa summarum: Hugo tyckte det var kul att klara allt själv och var genast pigg på att testa ett nytt recept. Bra betyg från honom, alltså. Själv tyckte jag att det var roligt att se honom ta sig igenom hela receptet med gott mod och stigande bak-självförtroende. Till och med proceduren att knäcka ägg, som kan vara nog så svår om man aldrig gjort det förut. Så bra betyg från mig också, men guldstjärna hade det blivit om det funnits något recept på matbröd också - inte bara sötsaker. Kanske något att lägga till när boken trycks om, för vad jag har hört går försäljningen rasande bra.

PS Boken finns att köpa i vår lilla bokbutik.

Läs hela inlägget »

There are no entries for this period.

2014 > 09

Maria Nilsson Thore och Johan Unenge vet att i bilderboken handlar det om att skala bort så mycket text som möjligt. Ibland räcker det med bara en bild, till exempel den här, som utan ett endaste ord berättar hur det kan kännas på släktkalaset.

Roligt att få byta några ord med Alfreds "föräldrar". Roligt att få byta några ord med Alfreds "föräldrar".

Pustar ut efter årets bokmässa här i Göteborg och tänker på alla utställare, författare och illustratörer som under fyra dagar blivit manglade –- både fysiskt och psykiskt. Vad de måste vara trötta nu!

Jag besöker inte bokmässan varje år. Just det här att trängas bland tusentals andra – och kakafonin som uppstår när så många pratar samtidigt – har fått mig att avstå.
Men i år hade jag bestämt mig och den här gången hade jag förberett mig noga. Istället för att irra omkring bland montrarna i jakt på något intressant hade jag gjort ett prydligt schema och lyckats få med rätt många av mina favoriter.

Först ut var Maria Nilsson Thore, som tillsammans med Johan Unenge gjort en spännande och nyskapande bilderbok om hur det är att vara liten och blyg. I boken ”Alla tittar på Alfred” krymper Alfred varje gång någon tittar på honom – på dagis, i affären, på släktkalaset... Ända tills något plötsligt händer och blygheten är som bortblåst. Istället far det iväg åt andra hållet och Alfred blir bara för mycket. Hur det går då ska jag inte avslöja, men så mycket kan jag säga att det slutar bra. Tack och lov, för ett tag såg det lite mörkt ut.
Maria Nilsson Thore och Johan Unenge är både tecknare och författare, men i just den här boken har deras roller varit glasklara, Maria har tecknat och Johan skrivit.
– Det tråkigaste är när författare talar om hur bilderna ska se ut, tycker Johan och gav därför Maria fria händer.
Det kunde han tryggt göra. Hon har gjort helt underbara bilderböcker, t ex Petras Prick som blev nominerad till Augustpriset för några år sedan.

– Johans historia är jätterolig, men samtidigt är det ett allvarligt ämne han skriver om, säger Maria och berättar att hon såg direkt vad hon kunde göra.
– Här fanns bra, små roliga ord att ta fasta på. Tekniskt lockade den mig också. Det var mycket att tänka på när vi skulle skildra hur Alfred krymper.
En styrka att vara två i arbetet, tycker de och extra roligt blev det när de såg att här fanns också möjligheten att göra en vik-ut-sida.
– Älskade sådana när jag var liten, säger Johan och ler.

I vår lilla bokbutik hittar du Marias och Johans fina, tänkvärda och lite kluriga bok - och även många andra bra böcker jag sållat fram ur höstens bokflod.

Läs hela inlägget »

Att veta att vi säljer rejäla barnkläder känns bra på alla sätt och vis. Och ännu bättre blir det om försäljningen kan kopplas till något som gör fler nöjda och glada – förutom alla ni som handlar hos oss.

Därför låter vi tio procent av all försäljning på Busbyxan Bas, det plagg som vi säljer i särklass mest av, gå till Barncancerfonden. Deras arbete är livsviktigt.
Vi försöker också hitta bonuspresenter som det är någon mening med. Papperskassen vi skickar med varje gång någon köper två par byxor är väl inte så märkvärdig, men det känns fint att veta att varje kasse ger pengar till driften av ett barnhem för föräldralösa barn i Indien.

Precis i dagarna har vi lagt in en ny bonuspresent. Den skickar vi med när någon av er köper ett helt set, det vill säga både jacka och byxa. En skir liten ängel av metalltråd, smyckad med pärlor och fjädrar - tillverkad nära 1 500 mil härifrån. Närmare bestämt i ett bykooperativ i Sydafrika.
Här, i den lilla byn Vondeling, var arbetslösheten stor men när byborna fick chansen att lära sig ett nytt hantverk började en ny tid. Ökad självkänsla, stolthet – och pengar. Nu försörjer ”Ängelfabriken” hela byn.
För dem har den här ängeln betytt allt. Visst betyder väl det något för oss också?

Läs hela inlägget »

Visst har vi haft en fantastisk sommar! Precis en sådan man ser framför sig när vintern är som kallast och mörkast. Och just i år fick vi njuta av den i hela landet. Härligt!

Solen gassar fortfarande här i Göteborg, men samtidigt vet vi ju alla att förr eller senare tar det slut. Regn och rusk-dagar kommer.
Fram till dess är vår Busbyxan Bas perfekt. Så lätt att dra på – det går på ett kick (film) – och så slitstark att den tål vilka lekar som helst. Lite väta klarar den också av att mota bort, men inte ”bad” i vattenpussar eller ihållande hällregn. Då behövs andra doningar – vår regnbyxa. Sydd i tre lager och med tejpade sömmar håller den garanterat vätan ute. Att både tyget tillverkats och byxan sytts i Borås gör ju inte saken sämre.

Fram till 19 september får du vår fina mössa i ekobambu på köpet när du beställer en regnbyxa. Regnbyxan finns i en färg – röd, men bambumössan finns i sju färger – lime, rosa, grå, svart, purpur, jade och röd.
Skriv vilken färg du vill ha i butikens kommentarsfält.

Läs hela inlägget »

Undrar hur många bloggar det finns? Busbyxans är ju bara en av tusentals. Hoppas ni tittar in här då och då för att få inspiration – och kanske till och med lite ny kunskap. Fast det bästa är ju förstås att prenumerera. Då missar ni absolut ingenting.

Själv prenumererar jag på ett 20-tal bloggar, där inläggen handlar om sånt jag är intresserad av. T ex vintage, återbruk, miljö, mode, litteratur, foto, resor, äventyr... Välskrivna bloggar, där kvinnor – av någon anledning är alla det – skriver om det som ligger dom närmast om hjärtat.

En är Underbara Clara, som säkert många av er känner till. Vilken fantastisk resa hon gjort! Jag är djupt imponerad av hur hon steg för steg bygger upp sin tillvaro så att det blir just det liv hon vill leva. Så klok och med stark integritet berättar hon om sin vardag – både den ute i media-världen och den hemma på gården där det pysslas och odlas med barn och hund runt omkring sig. Här skulle Busbyxan verkligen komma väl till pass. Både till storebror Bertil och minstingen i bärsele. Så vi får se om det trillar in någon beställning.

I alla fall, ett av hennes senaste projekt är en fakta-serie för barn tillsammans med Annakarin Nyberg. Sent i våras kom Baka, i dagarna Fixa och i början av nästa år är det dags för Odla. Tanken är att recepten ska vara så enkla och illustrationerna så tydliga att barnen kan klara det själva – utan att de vuxna blandar sig i mer än vad som är absolut nödvändigt.
Jag tyckte att det här lät spännande och det gjorde Hugo också, barnbarnet som just fyllt 8. Så i somras bestämde vi oss för att testa om han kunde klara det själv. De tio recepten studerades noggrannt. Eller rättare sagt, vilket av allt på de fina bilderna såg godast ut? Efter mycket funderade föll valet till slut på radiokakan. Följ med och se hur det gick!

Få se, vad behövs? Ok, 350 g kokosfett...

...och så ska florsocker siktas. Det här går ju bra! Att knäcka äggen vållar lite vånda till att börja med, men det fixar sig till slut.

I med det siktade florsockret och så på med vispen! Nu börjar det bli riktigt roligt!

Chokladen i och här dyker lillebror upp och vill vara med.

Dags att hälla i kokosfettet som nu svalnat. Nästan klart...

...men sedan blir det lite besvärligt när smeten ska varvas med kex. Den är inte lätt att bre ut, kanske kokosfettet har blivit för kallt, så här får farmor rycka in och hjälpa till lite.
När det blev dags att smaka var vi så sugna att vi glömde ta bilder. Halva kakan åkte ner i magarna direkt.

Summa summarum: Hugo tyckte det var kul att klara allt själv och var genast pigg på att testa ett nytt recept. Bra betyg från honom, alltså. Själv tyckte jag att det var roligt att se honom ta sig igenom hela receptet med gott mod och stigande bak-självförtroende. Till och med proceduren att knäcka ägg, som kan vara nog så svår om man aldrig gjort det förut. Så bra betyg från mig också, men guldstjärna hade det blivit om det funnits något recept på matbröd också - inte bara sötsaker. Kanske något att lägga till när boken trycks om, för vad jag har hört går försäljningen rasande bra.

PS Boken finns att köpa i vår lilla bokbutik.

Läs hela inlägget »

2014 > 09

Maria Nilsson Thore och Johan Unenge vet att i bilderboken handlar det om att skala bort så mycket text som möjligt. Ibland räcker det med bara en bild, till exempel den här, som utan ett endaste ord berättar hur det kan kännas på släktkalaset.

Roligt att få byta några ord med Alfreds "föräldrar". Roligt att få byta några ord med Alfreds "föräldrar".

Pustar ut efter årets bokmässa här i Göteborg och tänker på alla utställare, författare och illustratörer som under fyra dagar blivit manglade –- både fysiskt och psykiskt. Vad de måste vara trötta nu!

Jag besöker inte bokmässan varje år. Just det här att trängas bland tusentals andra – och kakafonin som uppstår när så många pratar samtidigt – har fått mig att avstå.
Men i år hade jag bestämt mig och den här gången hade jag förberett mig noga. Istället för att irra omkring bland montrarna i jakt på något intressant hade jag gjort ett prydligt schema och lyckats få med rätt många av mina favoriter.

Först ut var Maria Nilsson Thore, som tillsammans med Johan Unenge gjort en spännande och nyskapande bilderbok om hur det är att vara liten och blyg. I boken ”Alla tittar på Alfred” krymper Alfred varje gång någon tittar på honom – på dagis, i affären, på släktkalaset... Ända tills något plötsligt händer och blygheten är som bortblåst. Istället far det iväg åt andra hållet och Alfred blir bara för mycket. Hur det går då ska jag inte avslöja, men så mycket kan jag säga att det slutar bra. Tack och lov, för ett tag såg det lite mörkt ut.
Maria Nilsson Thore och Johan Unenge är både tecknare och författare, men i just den här boken har deras roller varit glasklara, Maria har tecknat och Johan skrivit.
– Det tråkigaste är när författare talar om hur bilderna ska se ut, tycker Johan och gav därför Maria fria händer.
Det kunde han tryggt göra. Hon har gjort helt underbara bilderböcker, t ex Petras Prick som blev nominerad till Augustpriset för några år sedan.

– Johans historia är jätterolig, men samtidigt är det ett allvarligt ämne han skriver om, säger Maria och berättar att hon såg direkt vad hon kunde göra.
– Här fanns bra, små roliga ord att ta fasta på. Tekniskt lockade den mig också. Det var mycket att tänka på när vi skulle skildra hur Alfred krymper.
En styrka att vara två i arbetet, tycker de och extra roligt blev det när de såg att här fanns också möjligheten att göra en vik-ut-sida.
– Älskade sådana när jag var liten, säger Johan och ler.

I vår lilla bokbutik hittar du Marias och Johans fina, tänkvärda och lite kluriga bok - och även många andra bra böcker jag sållat fram ur höstens bokflod.

Läs hela inlägget »

Att veta att vi säljer rejäla barnkläder känns bra på alla sätt och vis. Och ännu bättre blir det om försäljningen kan kopplas till något som gör fler nöjda och glada – förutom alla ni som handlar hos oss.

Därför låter vi tio procent av all försäljning på Busbyxan Bas, det plagg som vi säljer i särklass mest av, gå till Barncancerfonden. Deras arbete är livsviktigt.
Vi försöker också hitta bonuspresenter som det är någon mening med. Papperskassen vi skickar med varje gång någon köper två par byxor är väl inte så märkvärdig, men det känns fint att veta att varje kasse ger pengar till driften av ett barnhem för föräldralösa barn i Indien.

Precis i dagarna har vi lagt in en ny bonuspresent. Den skickar vi med när någon av er köper ett helt set, det vill säga både jacka och byxa. En skir liten ängel av metalltråd, smyckad med pärlor och fjädrar - tillverkad nära 1 500 mil härifrån. Närmare bestämt i ett bykooperativ i Sydafrika.
Här, i den lilla byn Vondeling, var arbetslösheten stor men när byborna fick chansen att lära sig ett nytt hantverk började en ny tid. Ökad självkänsla, stolthet – och pengar. Nu försörjer ”Ängelfabriken” hela byn.
För dem har den här ängeln betytt allt. Visst betyder väl det något för oss också?

Läs hela inlägget »

Visst har vi haft en fantastisk sommar! Precis en sådan man ser framför sig när vintern är som kallast och mörkast. Och just i år fick vi njuta av den i hela landet. Härligt!

Solen gassar fortfarande här i Göteborg, men samtidigt vet vi ju alla att förr eller senare tar det slut. Regn och rusk-dagar kommer.
Fram till dess är vår Busbyxan Bas perfekt. Så lätt att dra på – det går på ett kick (film) – och så slitstark att den tål vilka lekar som helst. Lite väta klarar den också av att mota bort, men inte ”bad” i vattenpussar eller ihållande hällregn. Då behövs andra doningar – vår regnbyxa. Sydd i tre lager och med tejpade sömmar håller den garanterat vätan ute. Att både tyget tillverkats och byxan sytts i Borås gör ju inte saken sämre.

Fram till 19 september får du vår fina mössa i ekobambu på köpet när du beställer en regnbyxa. Regnbyxan finns i en färg – röd, men bambumössan finns i sju färger – lime, rosa, grå, svart, purpur, jade och röd.
Skriv vilken färg du vill ha i butikens kommentarsfält.

Läs hela inlägget »

Undrar hur många bloggar det finns? Busbyxans är ju bara en av tusentals. Hoppas ni tittar in här då och då för att få inspiration – och kanske till och med lite ny kunskap. Fast det bästa är ju förstås att prenumerera. Då missar ni absolut ingenting.

Själv prenumererar jag på ett 20-tal bloggar, där inläggen handlar om sånt jag är intresserad av. T ex vintage, återbruk, miljö, mode, litteratur, foto, resor, äventyr... Välskrivna bloggar, där kvinnor – av någon anledning är alla det – skriver om det som ligger dom närmast om hjärtat.

En är Underbara Clara, som säkert många av er känner till. Vilken fantastisk resa hon gjort! Jag är djupt imponerad av hur hon steg för steg bygger upp sin tillvaro så att det blir just det liv hon vill leva. Så klok och med stark integritet berättar hon om sin vardag – både den ute i media-världen och den hemma på gården där det pysslas och odlas med barn och hund runt omkring sig. Här skulle Busbyxan verkligen komma väl till pass. Både till storebror Bertil och minstingen i bärsele. Så vi får se om det trillar in någon beställning.

I alla fall, ett av hennes senaste projekt är en fakta-serie för barn tillsammans med Annakarin Nyberg. Sent i våras kom Baka, i dagarna Fixa och i början av nästa år är det dags för Odla. Tanken är att recepten ska vara så enkla och illustrationerna så tydliga att barnen kan klara det själva – utan att de vuxna blandar sig i mer än vad som är absolut nödvändigt.
Jag tyckte att det här lät spännande och det gjorde Hugo också, barnbarnet som just fyllt 8. Så i somras bestämde vi oss för att testa om han kunde klara det själv. De tio recepten studerades noggrannt. Eller rättare sagt, vilket av allt på de fina bilderna såg godast ut? Efter mycket funderade föll valet till slut på radiokakan. Följ med och se hur det gick!

Få se, vad behövs? Ok, 350 g kokosfett...

...och så ska florsocker siktas. Det här går ju bra! Att knäcka äggen vållar lite vånda till att börja med, men det fixar sig till slut.

I med det siktade florsockret och så på med vispen! Nu börjar det bli riktigt roligt!

Chokladen i och här dyker lillebror upp och vill vara med.

Dags att hälla i kokosfettet som nu svalnat. Nästan klart...

...men sedan blir det lite besvärligt när smeten ska varvas med kex. Den är inte lätt att bre ut, kanske kokosfettet har blivit för kallt, så här får farmor rycka in och hjälpa till lite.
När det blev dags att smaka var vi så sugna att vi glömde ta bilder. Halva kakan åkte ner i magarna direkt.

Summa summarum: Hugo tyckte det var kul att klara allt själv och var genast pigg på att testa ett nytt recept. Bra betyg från honom, alltså. Själv tyckte jag att det var roligt att se honom ta sig igenom hela receptet med gott mod och stigande bak-självförtroende. Till och med proceduren att knäcka ägg, som kan vara nog så svår om man aldrig gjort det förut. Så bra betyg från mig också, men guldstjärna hade det blivit om det funnits något recept på matbröd också - inte bara sötsaker. Kanske något att lägga till när boken trycks om, för vad jag har hört går försäljningen rasande bra.

PS Boken finns att köpa i vår lilla bokbutik.

Läs hela inlägget »

Senaste kommentarer

2014 > 09

Maria Nilsson Thore och Johan Unenge vet att i bilderboken handlar det om att skala bort så mycket text som möjligt. Ibland räcker det med bara en bild, till exempel den här, som utan ett endaste ord berättar hur det kan kännas på släktkalaset.

Roligt att få byta några ord med Alfreds "föräldrar". Roligt att få byta några ord med Alfreds "föräldrar".

Pustar ut efter årets bokmässa här i Göteborg och tänker på alla utställare, författare och illustratörer som under fyra dagar blivit manglade –- både fysiskt och psykiskt. Vad de måste vara trötta nu!

Jag besöker inte bokmässan varje år. Just det här att trängas bland tusentals andra – och kakafonin som uppstår när så många pratar samtidigt – har fått mig att avstå.
Men i år hade jag bestämt mig och den här gången hade jag förberett mig noga. Istället för att irra omkring bland montrarna i jakt på något intressant hade jag gjort ett prydligt schema och lyckats få med rätt många av mina favoriter.

Först ut var Maria Nilsson Thore, som tillsammans med Johan Unenge gjort en spännande och nyskapande bilderbok om hur det är att vara liten och blyg. I boken ”Alla tittar på Alfred” krymper Alfred varje gång någon tittar på honom – på dagis, i affären, på släktkalaset... Ända tills något plötsligt händer och blygheten är som bortblåst. Istället far det iväg åt andra hållet och Alfred blir bara för mycket. Hur det går då ska jag inte avslöja, men så mycket kan jag säga att det slutar bra. Tack och lov, för ett tag såg det lite mörkt ut.
Maria Nilsson Thore och Johan Unenge är både tecknare och författare, men i just den här boken har deras roller varit glasklara, Maria har tecknat och Johan skrivit.
– Det tråkigaste är när författare talar om hur bilderna ska se ut, tycker Johan och gav därför Maria fria händer.
Det kunde han tryggt göra. Hon har gjort helt underbara bilderböcker, t ex Petras Prick som blev nominerad till Augustpriset för några år sedan.

– Johans historia är jätterolig, men samtidigt är det ett allvarligt ämne han skriver om, säger Maria och berättar att hon såg direkt vad hon kunde göra.
– Här fanns bra, små roliga ord att ta fasta på. Tekniskt lockade den mig också. Det var mycket att tänka på när vi skulle skildra hur Alfred krymper.
En styrka att vara två i arbetet, tycker de och extra roligt blev det när de såg att här fanns också möjligheten att göra en vik-ut-sida.
– Älskade sådana när jag var liten, säger Johan och ler.

I vår lilla bokbutik hittar du Marias och Johans fina, tänkvärda och lite kluriga bok - och även många andra bra böcker jag sållat fram ur höstens bokflod.

Läs hela inlägget »

Att veta att vi säljer rejäla barnkläder känns bra på alla sätt och vis. Och ännu bättre blir det om försäljningen kan kopplas till något som gör fler nöjda och glada – förutom alla ni som handlar hos oss.

Därför låter vi tio procent av all försäljning på Busbyxan Bas, det plagg som vi säljer i särklass mest av, gå till Barncancerfonden. Deras arbete är livsviktigt.
Vi försöker också hitta bonuspresenter som det är någon mening med. Papperskassen vi skickar med varje gång någon köper två par byxor är väl inte så märkvärdig, men det känns fint att veta att varje kasse ger pengar till driften av ett barnhem för föräldralösa barn i Indien.

Precis i dagarna har vi lagt in en ny bonuspresent. Den skickar vi med när någon av er köper ett helt set, det vill säga både jacka och byxa. En skir liten ängel av metalltråd, smyckad med pärlor och fjädrar - tillverkad nära 1 500 mil härifrån. Närmare bestämt i ett bykooperativ i Sydafrika.
Här, i den lilla byn Vondeling, var arbetslösheten stor men när byborna fick chansen att lära sig ett nytt hantverk började en ny tid. Ökad självkänsla, stolthet – och pengar. Nu försörjer ”Ängelfabriken” hela byn.
För dem har den här ängeln betytt allt. Visst betyder väl det något för oss också?

Läs hela inlägget »

Visst har vi haft en fantastisk sommar! Precis en sådan man ser framför sig när vintern är som kallast och mörkast. Och just i år fick vi njuta av den i hela landet. Härligt!

Solen gassar fortfarande här i Göteborg, men samtidigt vet vi ju alla att förr eller senare tar det slut. Regn och rusk-dagar kommer.
Fram till dess är vår Busbyxan Bas perfekt. Så lätt att dra på – det går på ett kick (film) – och så slitstark att den tål vilka lekar som helst. Lite väta klarar den också av att mota bort, men inte ”bad” i vattenpussar eller ihållande hällregn. Då behövs andra doningar – vår regnbyxa. Sydd i tre lager och med tejpade sömmar håller den garanterat vätan ute. Att både tyget tillverkats och byxan sytts i Borås gör ju inte saken sämre.

Fram till 19 september får du vår fina mössa i ekobambu på köpet när du beställer en regnbyxa. Regnbyxan finns i en färg – röd, men bambumössan finns i sju färger – lime, rosa, grå, svart, purpur, jade och röd.
Skriv vilken färg du vill ha i butikens kommentarsfält.

Läs hela inlägget »

Undrar hur många bloggar det finns? Busbyxans är ju bara en av tusentals. Hoppas ni tittar in här då och då för att få inspiration – och kanske till och med lite ny kunskap. Fast det bästa är ju förstås att prenumerera. Då missar ni absolut ingenting.

Själv prenumererar jag på ett 20-tal bloggar, där inläggen handlar om sånt jag är intresserad av. T ex vintage, återbruk, miljö, mode, litteratur, foto, resor, äventyr... Välskrivna bloggar, där kvinnor – av någon anledning är alla det – skriver om det som ligger dom närmast om hjärtat.

En är Underbara Clara, som säkert många av er känner till. Vilken fantastisk resa hon gjort! Jag är djupt imponerad av hur hon steg för steg bygger upp sin tillvaro så att det blir just det liv hon vill leva. Så klok och med stark integritet berättar hon om sin vardag – både den ute i media-världen och den hemma på gården där det pysslas och odlas med barn och hund runt omkring sig. Här skulle Busbyxan verkligen komma väl till pass. Både till storebror Bertil och minstingen i bärsele. Så vi får se om det trillar in någon beställning.

I alla fall, ett av hennes senaste projekt är en fakta-serie för barn tillsammans med Annakarin Nyberg. Sent i våras kom Baka, i dagarna Fixa och i början av nästa år är det dags för Odla. Tanken är att recepten ska vara så enkla och illustrationerna så tydliga att barnen kan klara det själva – utan att de vuxna blandar sig i mer än vad som är absolut nödvändigt.
Jag tyckte att det här lät spännande och det gjorde Hugo också, barnbarnet som just fyllt 8. Så i somras bestämde vi oss för att testa om han kunde klara det själv. De tio recepten studerades noggrannt. Eller rättare sagt, vilket av allt på de fina bilderna såg godast ut? Efter mycket funderade föll valet till slut på radiokakan. Följ med och se hur det gick!

Få se, vad behövs? Ok, 350 g kokosfett...

...och så ska florsocker siktas. Det här går ju bra! Att knäcka äggen vållar lite vånda till att börja med, men det fixar sig till slut.

I med det siktade florsockret och så på med vispen! Nu börjar det bli riktigt roligt!

Chokladen i och här dyker lillebror upp och vill vara med.

Dags att hälla i kokosfettet som nu svalnat. Nästan klart...

...men sedan blir det lite besvärligt när smeten ska varvas med kex. Den är inte lätt att bre ut, kanske kokosfettet har blivit för kallt, så här får farmor rycka in och hjälpa till lite.
När det blev dags att smaka var vi så sugna att vi glömde ta bilder. Halva kakan åkte ner i magarna direkt.

Summa summarum: Hugo tyckte det var kul att klara allt själv och var genast pigg på att testa ett nytt recept. Bra betyg från honom, alltså. Själv tyckte jag att det var roligt att se honom ta sig igenom hela receptet med gott mod och stigande bak-självförtroende. Till och med proceduren att knäcka ägg, som kan vara nog så svår om man aldrig gjort det förut. Så bra betyg från mig också, men guldstjärna hade det blivit om det funnits något recept på matbröd också - inte bara sötsaker. Kanske något att lägga till när boken trycks om, för vad jag har hört går försäljningen rasande bra.

PS Boken finns att köpa i vår lilla bokbutik.

Läs hela inlägget »

Arkiv

2014 > 09

Maria Nilsson Thore och Johan Unenge vet att i bilderboken handlar det om att skala bort så mycket text som möjligt. Ibland räcker det med bara en bild, till exempel den här, som utan ett endaste ord berättar hur det kan kännas på släktkalaset.

Roligt att få byta några ord med Alfreds "föräldrar". Roligt att få byta några ord med Alfreds "föräldrar".

Pustar ut efter årets bokmässa här i Göteborg och tänker på alla utställare, författare och illustratörer som under fyra dagar blivit manglade –- både fysiskt och psykiskt. Vad de måste vara trötta nu!

Jag besöker inte bokmässan varje år. Just det här att trängas bland tusentals andra – och kakafonin som uppstår när så många pratar samtidigt – har fått mig att avstå.
Men i år hade jag bestämt mig och den här gången hade jag förberett mig noga. Istället för att irra omkring bland montrarna i jakt på något intressant hade jag gjort ett prydligt schema och lyckats få med rätt många av mina favoriter.

Först ut var Maria Nilsson Thore, som tillsammans med Johan Unenge gjort en spännande och nyskapande bilderbok om hur det är att vara liten och blyg. I boken ”Alla tittar på Alfred” krymper Alfred varje gång någon tittar på honom – på dagis, i affären, på släktkalaset... Ända tills något plötsligt händer och blygheten är som bortblåst. Istället far det iväg åt andra hållet och Alfred blir bara för mycket. Hur det går då ska jag inte avslöja, men så mycket kan jag säga att det slutar bra. Tack och lov, för ett tag såg det lite mörkt ut.
Maria Nilsson Thore och Johan Unenge är både tecknare och författare, men i just den här boken har deras roller varit glasklara, Maria har tecknat och Johan skrivit.
– Det tråkigaste är när författare talar om hur bilderna ska se ut, tycker Johan och gav därför Maria fria händer.
Det kunde han tryggt göra. Hon har gjort helt underbara bilderböcker, t ex Petras Prick som blev nominerad till Augustpriset för några år sedan.

– Johans historia är jätterolig, men samtidigt är det ett allvarligt ämne han skriver om, säger Maria och berättar att hon såg direkt vad hon kunde göra.
– Här fanns bra, små roliga ord att ta fasta på. Tekniskt lockade den mig också. Det var mycket att tänka på när vi skulle skildra hur Alfred krymper.
En styrka att vara två i arbetet, tycker de och extra roligt blev det när de såg att här fanns också möjligheten att göra en vik-ut-sida.
– Älskade sådana när jag var liten, säger Johan och ler.

I vår lilla bokbutik hittar du Marias och Johans fina, tänkvärda och lite kluriga bok - och även många andra bra böcker jag sållat fram ur höstens bokflod.

Läs hela inlägget »

Att veta att vi säljer rejäla barnkläder känns bra på alla sätt och vis. Och ännu bättre blir det om försäljningen kan kopplas till något som gör fler nöjda och glada – förutom alla ni som handlar hos oss.

Därför låter vi tio procent av all försäljning på Busbyxan Bas, det plagg som vi säljer i särklass mest av, gå till Barncancerfonden. Deras arbete är livsviktigt.
Vi försöker också hitta bonuspresenter som det är någon mening med. Papperskassen vi skickar med varje gång någon köper två par byxor är väl inte så märkvärdig, men det känns fint att veta att varje kasse ger pengar till driften av ett barnhem för föräldralösa barn i Indien.

Precis i dagarna har vi lagt in en ny bonuspresent. Den skickar vi med när någon av er köper ett helt set, det vill säga både jacka och byxa. En skir liten ängel av metalltråd, smyckad med pärlor och fjädrar - tillverkad nära 1 500 mil härifrån. Närmare bestämt i ett bykooperativ i Sydafrika.
Här, i den lilla byn Vondeling, var arbetslösheten stor men när byborna fick chansen att lära sig ett nytt hantverk började en ny tid. Ökad självkänsla, stolthet – och pengar. Nu försörjer ”Ängelfabriken” hela byn.
För dem har den här ängeln betytt allt. Visst betyder väl det något för oss också?

Läs hela inlägget »

Visst har vi haft en fantastisk sommar! Precis en sådan man ser framför sig när vintern är som kallast och mörkast. Och just i år fick vi njuta av den i hela landet. Härligt!

Solen gassar fortfarande här i Göteborg, men samtidigt vet vi ju alla att förr eller senare tar det slut. Regn och rusk-dagar kommer.
Fram till dess är vår Busbyxan Bas perfekt. Så lätt att dra på – det går på ett kick (film) – och så slitstark att den tål vilka lekar som helst. Lite väta klarar den också av att mota bort, men inte ”bad” i vattenpussar eller ihållande hällregn. Då behövs andra doningar – vår regnbyxa. Sydd i tre lager och med tejpade sömmar håller den garanterat vätan ute. Att både tyget tillverkats och byxan sytts i Borås gör ju inte saken sämre.

Fram till 19 september får du vår fina mössa i ekobambu på köpet när du beställer en regnbyxa. Regnbyxan finns i en färg – röd, men bambumössan finns i sju färger – lime, rosa, grå, svart, purpur, jade och röd.
Skriv vilken färg du vill ha i butikens kommentarsfält.

Läs hela inlägget »

Undrar hur många bloggar det finns? Busbyxans är ju bara en av tusentals. Hoppas ni tittar in här då och då för att få inspiration – och kanske till och med lite ny kunskap. Fast det bästa är ju förstås att prenumerera. Då missar ni absolut ingenting.

Själv prenumererar jag på ett 20-tal bloggar, där inläggen handlar om sånt jag är intresserad av. T ex vintage, återbruk, miljö, mode, litteratur, foto, resor, äventyr... Välskrivna bloggar, där kvinnor – av någon anledning är alla det – skriver om det som ligger dom närmast om hjärtat.

En är Underbara Clara, som säkert många av er känner till. Vilken fantastisk resa hon gjort! Jag är djupt imponerad av hur hon steg för steg bygger upp sin tillvaro så att det blir just det liv hon vill leva. Så klok och med stark integritet berättar hon om sin vardag – både den ute i media-världen och den hemma på gården där det pysslas och odlas med barn och hund runt omkring sig. Här skulle Busbyxan verkligen komma väl till pass. Både till storebror Bertil och minstingen i bärsele. Så vi får se om det trillar in någon beställning.

I alla fall, ett av hennes senaste projekt är en fakta-serie för barn tillsammans med Annakarin Nyberg. Sent i våras kom Baka, i dagarna Fixa och i början av nästa år är det dags för Odla. Tanken är att recepten ska vara så enkla och illustrationerna så tydliga att barnen kan klara det själva – utan att de vuxna blandar sig i mer än vad som är absolut nödvändigt.
Jag tyckte att det här lät spännande och det gjorde Hugo också, barnbarnet som just fyllt 8. Så i somras bestämde vi oss för att testa om han kunde klara det själv. De tio recepten studerades noggrannt. Eller rättare sagt, vilket av allt på de fina bilderna såg godast ut? Efter mycket funderade föll valet till slut på radiokakan. Följ med och se hur det gick!

Få se, vad behövs? Ok, 350 g kokosfett...

...och så ska florsocker siktas. Det här går ju bra! Att knäcka äggen vållar lite vånda till att börja med, men det fixar sig till slut.

I med det siktade florsockret och så på med vispen! Nu börjar det bli riktigt roligt!

Chokladen i och här dyker lillebror upp och vill vara med.

Dags att hälla i kokosfettet som nu svalnat. Nästan klart...

...men sedan blir det lite besvärligt när smeten ska varvas med kex. Den är inte lätt att bre ut, kanske kokosfettet har blivit för kallt, så här får farmor rycka in och hjälpa till lite.
När det blev dags att smaka var vi så sugna att vi glömde ta bilder. Halva kakan åkte ner i magarna direkt.

Summa summarum: Hugo tyckte det var kul att klara allt själv och var genast pigg på att testa ett nytt recept. Bra betyg från honom, alltså. Själv tyckte jag att det var roligt att se honom ta sig igenom hela receptet med gott mod och stigande bak-självförtroende. Till och med proceduren att knäcka ägg, som kan vara nog så svår om man aldrig gjort det förut. Så bra betyg från mig också, men guldstjärna hade det blivit om det funnits något recept på matbröd också - inte bara sötsaker. Kanske något att lägga till när boken trycks om, för vad jag har hört går försäljningen rasande bra.

PS Boken finns att köpa i vår lilla bokbutik.

Läs hela inlägget »

2014 > 09

Maria Nilsson Thore och Johan Unenge vet att i bilderboken handlar det om att skala bort så mycket text som möjligt. Ibland räcker det med bara en bild, till exempel den här, som utan ett endaste ord berättar hur det kan kännas på släktkalaset.

Roligt att få byta några ord med Alfreds "föräldrar". Roligt att få byta några ord med Alfreds "föräldrar".

Pustar ut efter årets bokmässa här i Göteborg och tänker på alla utställare, författare och illustratörer som under fyra dagar blivit manglade –- både fysiskt och psykiskt. Vad de måste vara trötta nu!

Jag besöker inte bokmässan varje år. Just det här att trängas bland tusentals andra – och kakafonin som uppstår när så många pratar samtidigt – har fått mig att avstå.
Men i år hade jag bestämt mig och den här gången hade jag förberett mig noga. Istället för att irra omkring bland montrarna i jakt på något intressant hade jag gjort ett prydligt schema och lyckats få med rätt många av mina favoriter.

Först ut var Maria Nilsson Thore, som tillsammans med Johan Unenge gjort en spännande och nyskapande bilderbok om hur det är att vara liten och blyg. I boken ”Alla tittar på Alfred” krymper Alfred varje gång någon tittar på honom – på dagis, i affären, på släktkalaset... Ända tills något plötsligt händer och blygheten är som bortblåst. Istället far det iväg åt andra hållet och Alfred blir bara för mycket. Hur det går då ska jag inte avslöja, men så mycket kan jag säga att det slutar bra. Tack och lov, för ett tag såg det lite mörkt ut.
Maria Nilsson Thore och Johan Unenge är både tecknare och författare, men i just den här boken har deras roller varit glasklara, Maria har tecknat och Johan skrivit.
– Det tråkigaste är när författare talar om hur bilderna ska se ut, tycker Johan och gav därför Maria fria händer.
Det kunde han tryggt göra. Hon har gjort helt underbara bilderböcker, t ex Petras Prick som blev nominerad till Augustpriset för några år sedan.

– Johans historia är jätterolig, men samtidigt är det ett allvarligt ämne han skriver om, säger Maria och berättar att hon såg direkt vad hon kunde göra.
– Här fanns bra, små roliga ord att ta fasta på. Tekniskt lockade den mig också. Det var mycket att tänka på när vi skulle skildra hur Alfred krymper.
En styrka att vara två i arbetet, tycker de och extra roligt blev det när de såg att här fanns också möjligheten att göra en vik-ut-sida.
– Älskade sådana när jag var liten, säger Johan och ler.

I vår lilla bokbutik hittar du Marias och Johans fina, tänkvärda och lite kluriga bok - och även många andra bra böcker jag sållat fram ur höstens bokflod.

Läs hela inlägget »

Att veta att vi säljer rejäla barnkläder känns bra på alla sätt och vis. Och ännu bättre blir det om försäljningen kan kopplas till något som gör fler nöjda och glada – förutom alla ni som handlar hos oss.

Därför låter vi tio procent av all försäljning på Busbyxan Bas, det plagg som vi säljer i särklass mest av, gå till Barncancerfonden. Deras arbete är livsviktigt.
Vi försöker också hitta bonuspresenter som det är någon mening med. Papperskassen vi skickar med varje gång någon köper två par byxor är väl inte så märkvärdig, men det känns fint att veta att varje kasse ger pengar till driften av ett barnhem för föräldralösa barn i Indien.

Precis i dagarna har vi lagt in en ny bonuspresent. Den skickar vi med när någon av er köper ett helt set, det vill säga både jacka och byxa. En skir liten ängel av metalltråd, smyckad med pärlor och fjädrar - tillverkad nära 1 500 mil härifrån. Närmare bestämt i ett bykooperativ i Sydafrika.
Här, i den lilla byn Vondeling, var arbetslösheten stor men när byborna fick chansen att lära sig ett nytt hantverk började en ny tid. Ökad självkänsla, stolthet – och pengar. Nu försörjer ”Ängelfabriken” hela byn.
För dem har den här ängeln betytt allt. Visst betyder väl det något för oss också?

Läs hela inlägget »

Visst har vi haft en fantastisk sommar! Precis en sådan man ser framför sig när vintern är som kallast och mörkast. Och just i år fick vi njuta av den i hela landet. Härligt!

Solen gassar fortfarande här i Göteborg, men samtidigt vet vi ju alla att förr eller senare tar det slut. Regn och rusk-dagar kommer.
Fram till dess är vår Busbyxan Bas perfekt. Så lätt att dra på – det går på ett kick (film) – och så slitstark att den tål vilka lekar som helst. Lite väta klarar den också av att mota bort, men inte ”bad” i vattenpussar eller ihållande hällregn. Då behövs andra doningar – vår regnbyxa. Sydd i tre lager och med tejpade sömmar håller den garanterat vätan ute. Att både tyget tillverkats och byxan sytts i Borås gör ju inte saken sämre.

Fram till 19 september får du vår fina mössa i ekobambu på köpet när du beställer en regnbyxa. Regnbyxan finns i en färg – röd, men bambumössan finns i sju färger – lime, rosa, grå, svart, purpur, jade och röd.
Skriv vilken färg du vill ha i butikens kommentarsfält.

Läs hela inlägget »

Undrar hur många bloggar det finns? Busbyxans är ju bara en av tusentals. Hoppas ni tittar in här då och då för att få inspiration – och kanske till och med lite ny kunskap. Fast det bästa är ju förstås att prenumerera. Då missar ni absolut ingenting.

Själv prenumererar jag på ett 20-tal bloggar, där inläggen handlar om sånt jag är intresserad av. T ex vintage, återbruk, miljö, mode, litteratur, foto, resor, äventyr... Välskrivna bloggar, där kvinnor – av någon anledning är alla det – skriver om det som ligger dom närmast om hjärtat.

En är Underbara Clara, som säkert många av er känner till. Vilken fantastisk resa hon gjort! Jag är djupt imponerad av hur hon steg för steg bygger upp sin tillvaro så att det blir just det liv hon vill leva. Så klok och med stark integritet berättar hon om sin vardag – både den ute i media-världen och den hemma på gården där det pysslas och odlas med barn och hund runt omkring sig. Här skulle Busbyxan verkligen komma väl till pass. Både till storebror Bertil och minstingen i bärsele. Så vi får se om det trillar in någon beställning.

I alla fall, ett av hennes senaste projekt är en fakta-serie för barn tillsammans med Annakarin Nyberg. Sent i våras kom Baka, i dagarna Fixa och i början av nästa år är det dags för Odla. Tanken är att recepten ska vara så enkla och illustrationerna så tydliga att barnen kan klara det själva – utan att de vuxna blandar sig i mer än vad som är absolut nödvändigt.
Jag tyckte att det här lät spännande och det gjorde Hugo också, barnbarnet som just fyllt 8. Så i somras bestämde vi oss för att testa om han kunde klara det själv. De tio recepten studerades noggrannt. Eller rättare sagt, vilket av allt på de fina bilderna såg godast ut? Efter mycket funderade föll valet till slut på radiokakan. Följ med och se hur det gick!

Få se, vad behövs? Ok, 350 g kokosfett...

...och så ska florsocker siktas. Det här går ju bra! Att knäcka äggen vållar lite vånda till att börja med, men det fixar sig till slut.

I med det siktade florsockret och så på med vispen! Nu börjar det bli riktigt roligt!

Chokladen i och här dyker lillebror upp och vill vara med.

Dags att hälla i kokosfettet som nu svalnat. Nästan klart...

...men sedan blir det lite besvärligt när smeten ska varvas med kex. Den är inte lätt att bre ut, kanske kokosfettet har blivit för kallt, så här får farmor rycka in och hjälpa till lite.
När det blev dags att smaka var vi så sugna att vi glömde ta bilder. Halva kakan åkte ner i magarna direkt.

Summa summarum: Hugo tyckte det var kul att klara allt själv och var genast pigg på att testa ett nytt recept. Bra betyg från honom, alltså. Själv tyckte jag att det var roligt att se honom ta sig igenom hela receptet med gott mod och stigande bak-självförtroende. Till och med proceduren att knäcka ägg, som kan vara nog så svår om man aldrig gjort det förut. Så bra betyg från mig också, men guldstjärna hade det blivit om det funnits något recept på matbröd också - inte bara sötsaker. Kanske något att lägga till när boken trycks om, för vad jag har hört går försäljningen rasande bra.

PS Boken finns att köpa i vår lilla bokbutik.

Läs hela inlägget »

Länkar

Läst och ger vidare

Vi blir alltfler som inser att det inte längre håller att konsumera som vi gör. I alla fall hoppas jag det. Argumenten för att vi måste ändra oss och tänka nytt blir i alla fall fler och fler.

Själv känner jag starkt att det inte finns någon större anledning att äga en massa saker längre. Hellre hyra, byta eller dela med andra. Dels för att vår planet inte längre klarar det här stora uttaget av resurser, men också av helt egoistiska skäl. Jag vill helt enkelt inte längre spilla tid på att ta hand om och ge plats för saker som kanske bara används några gånger per år. Inte heller vill jag bidra till klädberget genom planlös shopping. Hellre handla secondhand och/eller satsa på ett fåtal plagg i hög kvalitet som jag vet håller i många år framåt.

Köpte boken Ägodela med underrubriken Köp mindre – få tillgång till mer. Årets bok 2016 från Naturskyddsföreningen. Nu har jag läst den och är så inspirerad av alla tankar och idéer om kollaborativ konsumtion, eller ägodela som Naturskyddsföreningen kallar det. Ett genialt nyord för övrigt.
I intressanta reportage beskrivs här hur vi kan ägodela på sex olika områden: mobilitet, boende, prylar och kläder, mat, samarbete och staden. Även om fokus självklart ligger på hur vi bäst gör det skyggar den inte för de problem som kan dyka upp när vi växlar om till ett nytt sätt att tänka. Det är alltså inte bara en lovsång utan det vänds och vrids också på det som kan störa övergången.
Helt klart en riktigt bra bok – dessutom med massor av spännande www.adresser att utforska. Och nu, när jag har läst den, är det dags att ge den vidare till någon av er. Vill du vara med när vi slumpvis drar nästa ägare av Ägodela – anmäl dig här.

Etiketter

Lena Eliasson leker med barnbarnet Hugo i Slottsskogen.

Välkommen till min blogg!

EFTER nära 30 år som journalist var det dags att prova något nytt. Busbyxan – ett koncept som min mor tog fram redan 1997 – födde nya tankar och idéer. De ville jag förverkliga och driver därför sedan 2008 Busbyxan i egen regi.

I min blogg skriver jag om stort och smått. Fokus ligger på etiskt och miljömässigt hållbar konsumtion, utelek och mycket annat som kan inspirera till en bra vardag med allas våra barn och barnbarn.

Jag tycker att det är både spännande och roligt att jobba med mitt lilla företag, men det finns förstås också annat som jag prioriterar högt. Att vandra till exempel. När den lusten slår till så packar jag ryggsäcken, stänger butiken och drar iväg.
 

Lena Eliasson

Senaste inlägg

Länkar