Nog är det väl märkligt att en färg kan vara så laddad. Undrar om någon förälder skulle sätta på sin nyfödde son rosa kläder? Och underligt nog är det lika fel med rosa på flickor. Åtminstone för föräldrar som vill att döttrarna ska växa upp till starka, jämställda kvinnor - och vilka vill inte det? Flickorna får istället klänningar i pojkarnas färger eller könsneutrala kulörer.
För rosa är farligt, Vuxna kvinnor som bär rosa riskerar att bli betraktade som barnsliga eller vulgära med dålig smak. Män undviker rosa för att inte bli sammanblandade med homosexuella. Först om det inte finns någon risk för det kommer rosa skjortan på - och då som en markör för att "jag gör precis som jag vill". Eller som kvinna om hon är stark eller har nått en position som inte kan ifrågasättas. Till exempel Amelia Adamo, som har berättat att hon älskar rosa och i alla år - oavsett trender - burit rosa och försökt göra det till en bra och myndig färg.
Ännu underligare blir det här rosa-fenomenet när man tänker på att det var först på 50-talet som rosa blev en flick-färg och blått en pojk-färg. Dessförinnan kunde barnen ha vilka färger som helst. I början av 1900-talet var färgkoderna till och med exakt de motsatta. Blått för killarna och rosa för tjejerna.
Jag ska ärligt erkänna att jag inte hade grubblat mycket på vad den rosa färgen står för när vi bestämde att Busbyxan skulle finnas i just den nyansen till våren. Då såg jag den som en fin, vårig färg. Det gör jag fortfarande, för varför ska vi lägga in så mycket betydelse i en färg? Det här mönstret är förstås inget vi bryter i en handvändning, men ingen färg ska behöva bli så nedvärderad och speciellt inte för att det är en kvinnlig färg. Då har vi sannerligen inte kommit långt i jämställdhetsarbetet.
Vi lottar ut Rosa - den förbjudna färgen
Fanny Ambjörnsson, socialentropolog och genusvetare vid Stockholms universitet har skrivit en mycket intressant och tankeväckande bok om det här. Vi lottar ut ett exemplar av hennes Rosa - den förbjudna färgen - bland er som köper en Busbyxa eller en Busjacka senast 6 februari - alldeles oavsett färg förstås för här på Busbyxan gillar vi färger. Alla färger!
När Jan Lööf-utställningen öppnade i höstas ringlade köerna långa. Jag var där för att titta på en helt annan utställning, men bestämde mig på stört att hit måste barnbarnen och jag så fort som möjligt.
Hugo och Kalle gillar verkligen Jan Lööfs bilderböcker och det gör jag också.Vet inte hur många gånger vi har läst Ta fast Fabian och detaljstuderat varenda bild. Lika roligt varje gång! Så det var klart att vi också skulle se utställningen på Göteborg Konstmuseum med hans originalillustrationer, modeller från inspelningen av Skrotnisse, filmen Tårtan och mycket annat.
Vi fick ett par härliga timmar och det märkliga är att oavsett man är 3 år, 6 år eller farmor så finns det något i bilderna att fascineras av. Det klurigt, roligt, spännande och mycket originellt. Så är du i närheten av Göteborgs Konstmuseum, missa inte den här utställningen, som nu har förlängts fram till 5 februari. Entrébiljetten kostar 60 kr för vuxna, men alla under 25 år går in gratis.
I många år drev min mamma en barnklädesaffär i Umeå. Hit kom kunder för att handla, men också för att få goda råd eller bara prata bort en stund. Kontakten med kunderna var det allra viktigaste för henne och också det som gav henne den allra största glädjen.
Jag kan bli lite avundsjuk på det där. Här på bloggen försöker jag hålla kontakt med er, men i en webbutik är det ändå svårt att få till det där personliga samtalet.
Därför blir jag så glad när någon av er då och då hör av sig. Som nu sist till exempel när det kom både mail och bild från Therese.
De som följt Busbyxan ett tag kommer kanske ihåg att vi hade en tävling i början av förra året, där ni kunder fick bestämma vilken nästa busbyxe-färg skulle bli. Turkos vann och Therese blev den som fick ett par byxor när vinnaren drogs bland alla er som var med och tyckte till. Och så här skrev hon i sitt mail som kom häromdan:
"Vi vill bara tacka för den fina vinsten. Busbyxorna har varit på dagis hela terminen och där har de blivit flitigt använda och skyddat sonens vanliga brallor från att slitas ut. Helt perfekt!
Nu är de dock redan urvuxna, så jag ångrar att jag inte tog storleken större. Han växer som ogräs grabben, trodde det skulle avta nu när han börjar bli större :).
Förhoppningsvis hittar de en ny liten mindre ägare till våren, för trots flitigt användande är de fortfarande snygga.
Tack för ett par toppenbrallor!"
Vi säger tack själv, Therese! Vi blev väldigt glada både för ditt mail och den fina bilden på sonen.
PS Min mamma drev inte bara butiken Haga Barnkläder. Hon är också påhittig som bara den och var faktiskt den som kläckte idén att börja sy överdragsbyxor i bävernylon.
Tio månader. Så lång tid tog det från första idéskissen till färdig jacka. Kanske är det en helt normal tidsrymd för att ta fram en helt ny jacka, men för mig har den känts oändligt lång.
Desto roligare att nu äntligen få presentera Busbyxans nykomling ordentligt. Som jag berättat tidigare har vi valt en enkel jackmodell avskalad från onödiga detaljer. Ofodrad förstås och med plats för varm tröja. Lager på lager är bäst.
Två snedfickor finns för kottar, stenar, napp och andra viktiga småsaker.
Fram avslutas den i nederkant med en lätt resår som formar jackan fint. Även ärmarna avslutas med resår. Det ska vara enkelt att dra på vantar - antingen utanpå eller inuti ärm. Bak är jackan några centimeter längre och utan resår i nederkant. Här ska ingenting glipa!
Så här långt är det små, men ändå viktiga detaljer som skiljer Busbyxan från andra jackor. Men den allra största skillnaden är ändå möjligheten att själv designa sin jacka. Mixa och matcha jacka med kapuschong hur du vill. Jackorna finns i tre färger - röd, ljusgrå och äppelgrön - och kapuschonger finns i snudd på varenda färg som Busbyxan har. Självklart kan du välja enfärgad jacka, men varför inte kapuschong i samma färg som Busbyxan där hemma och jacka i en annan färg? Eller tvärtom! Här finns utrymme för alla möjliga kombinationer. Både finstämt diskreta och härligt färgsprakande. Det är helt och hållet upp till dig!
Vill du gå åt andra hållet och bara köpa jackan går det också bra. Flexibilitet har varit ett av våra ledord och därför kan du köpa jackan både med och utan kapuschong. Väljer du utan och sedan ändrar dig gör inte det något. Alla våra jackor är knapp-förberedda. Alltså bara att beställa en kapuschong i efterhand och knäppa på!
PS Alla som prenumererar på vårt nyhetsbrev och som köper en jacka i dag (15 december) eller i morgon (16 december) får en fin julbok (Vresige Grävlings jul) på köpet. Inte prenumerant än? Klicka här! Mått på jackan hittar du här.
Min tisdageftermiddag följer alltid samma mönster. Runt två ploppar jag in mina hörsnäckor, knappar in bästa radioprogrammet och så bär det av med stora steg för att hämta barnbarnen på dagis. Oftast blir det Stil jag lyssnar på. Ett kanonbra program, som aldrig gör mig besviken. Huvudtemat är mode, men inte på det där ytliga viset. Här djupdyker man och kringelikrokar sig fram på det mest spännande sätt. Igår handlade det om paraplyer.
Först tänkte jag "nja, kan det verkligen vara något?"
Men som vanligt överraskar Susanne Ljung och de andra på Stil-redaktionen mig. De hade så mycket intressant att berätta om paraplyet att den här timmeslånga promenaden flög fram i deras sällskap. Extra kul var det att Syverket fanns med på ett hörn. Vid det här laget känner ni väl till att det är de som syr Busbyxan, men alla kanske inte känner till att de även syr Stutterheims snyggt skräddade regnrockar.
Susanne Ljung intervjuade Alexander Stutterheim och det var roligt att höra hur hans tankar helt överensstämmer med hur vi resonerar här på Busbyxan. Han sa bland annat att det aldrig hade varit tal om att lägga regnrocks-produktionen i ett låglöneland och trodde sig också se en trend som går emot slit-och-släng. Att många är lite trötta på konsumtionssamhället och istället är beredda att satsa på bra kvalitet. Som till exempel hans regnrockar som kostar runt 3000 kr, men är numrerade och signerade av sömmerskorna på Syverket.
Våra byxor är visserligen varken numrerade eller signerade. Inte heller kostar de tusentals kronor, men jag vet att Syverkets sömmerskor lägger ned lika stor möda på våra byxor som på Stutterheims regnrockar. Hög kvalitet rakt igenom alltså, både vad det gäller material och produktion. Och snart kommer också Busjackorna. Nu handlar det bara om dagar innan de är här...
Det är alltid lika spännande att få veta vilka böcker som August-nominerats. Alla blir säkert väldigt glada, men jag undrar om inte Maria Nilsson Thore blev allra gladast i år. Hon har ju Augustnominerats för inte mindre än två böcker. Dels som illustratör till Lotta Olssons Konstiga djur och dels för den alldeles egna bilderboken Petras prick.
Jag läste båda nu i helgen och blev förälskad. Kände att jag bara måste få byta några ord med Maria. Hennes Petras prick är verkligen helt underbar. Med enkla medel lyckas hon förklara den svåra konsten att ge fri. Det är charmigt och lekfullt och utan en enda pekpinne.
Och bilderna ska vi inte tala om... Eller det kanske vi ska, för de är i en klass för sig - fyllda med både humor, värme och många roliga detaljer. Jag förstår mycket väl varför Mara Nilsson Thore är flitigt anlitad i barnboksvärlden. Min intervju med henne kan du läsa här.
PS Både Petras Prick och Konstiga djur finns förstås att köpa i Busbyxans lilla bokbutik.
Inte i min vildaste fantasi hade jag trott att det skulle ta så lång tid att ta fram en jacka, men nu - äntligen - skymtar vi målet.
Det har varit en lång resa. Redan i våras skissades Busjackan fram med er hjälp och i början av juli presenterade jag den för Syverket i Borås, som ju redan syr våra Busbyxor. Men att komma med nya uppdrag mitt i semestern kanske inte var så vältajmat. Ändå, nu när den var klar var det väl bara att köra igång produktionen, tyckte jag.
Riktigt så enkelt var det inte. De såg med en gång att jackan jag tagit fram skulle ta tid att sy och med svensk tillverkning är det samma sak som att den skulle bli alldeles för dyr. Tack och lov hade de idéer om hur den kunde förenklas utan att grundkonstruktionen gick förlorad. Efter några vändor fram och tillbaka var vi också överens om priset men sedan gällde det att jackan - trots förenklingar - fick exakt det utseende vi var ute efter. Små detaljer kan ha stor betydelse och Busjackan finslipades i veckor innan vi var helt nöjda.
Jag ska.villigt erkänna att det funnits stunder när jag tvivlat på att verkligen kunna ro det här i land. Desto roligare är det att vi nu är i mål. Jackan klipps till i nästa vecka och sedan tar sig sömmerskorna an vår hett efterlängtade Busjacka. Hoppas att du kommer att gilla den!
PS Busjackan sys upp i tre färger - röd, ljugrå och äppelgrön - och i sju storlekar 80 cl - 140 cl. I nästa månad finns de i vår butik!
Ni som följt bloggen vet ju att det sedan i början av augusti pågått ett verkligt tufft test av Busbyxan. Under drygt en månad har små testpiloter dragit på sig dem och krupit, hasat, klängt och klafsat för fullt. Precis som man ska när man går i en I Ur och Skur-förskola - fylld av nyfikenhet och upptäckarglädje.
Testet är nu avslutat och det är med glädje och stolthet vi kan berätta att Busbyxan får bra betyg av både barnen och förskollärarna på Idavallens I Ur och Skur-förskola i Lindome. Barnen gillar att ha dem på sig och "fröknarna" är nöjda med Busbyxans slitstyrka, passform, enkla skötsel och förmåga att stå emot väta, vind, smuts och - inte minst - att det är så lätt för barnen att själva ta på och av byxorna. Av totalt 58 betyg delar de ut 56 "Mycket bra" eller "Bra".
Det är bara på frågan hur byxan står emot väta som två av de sex förskollärarna ger den omdömet "Mindre bra":
- Våra barn älskar att leka med vatten och gärna sitta i det också, förklarar de.
Och att sitta i en vattenpöl går förstås inte med Busbyxan. Då blir man blöt. Busbyxan är ju inte heller en regnbyxa, men att krypa omkring och stå på knä på fuktiga gräsmattor och i sandlådor går hur bra som helst.
Sammantaget ändå ett jättebra betyg för Busbyxan från I Ur och Skur och ett kvitto på att vi erbjuder en byxa som verkligen tål att lekas i. Fast det vet ju alla ni som redan har ett par Busbyxor där hemma.
Lena Sjöberg får Elsa Beskowplaketten för att ha skapat 2010 år bästa bilderbok "Tänk om...". Så väldigt roligt! Och välförtjänt!
Ni som följer min blogg vet att jag redan vid förra årets August-nomineringar för årets bästa barnbok hade Lenas som min absoluta favorit. Då skrev jag så här:
"Hon skriver på ett sätt som känns alldeles nytt och tillsammans med krispigt rena bilder har hon skapat en rolig, fantasifull och samtidigt så rörande och innerlig saga att jag blir alldeles varm inombords. Faktum är att jag har svårt att tänka mig något bättre sätt att avsluta dagen än med den här hjärtevärmande godnattsagan.
Det här är en skimrande pärla! Köp den eller låna den på biblioteket - bara du inte missar den – för bättre än så här kan det knappast bli."
Jag ser redan fram emot nästa bok. Och du som inte läst Lenas "Tänk om..." än, den finns fortfarande att köpa här i Busbyxans lilla bokbutik.
Elsa Beskowplaketten delas varje år ut av Svensk Biblioteksförening. Så här lyder juryn motivering i år: ”Lena Sjöberg ger med sina djupa, klara färger hos bilderna i Tänk om… en inbjudan att gå in i texten. Där möter en närhet med motsatser mellan det mjuka, kärleksfulla och det hotande, farliga. Uppmaningen ”tänk om” öppnar för såväl fantasi som empati vilket ger en speciell dialog där det gäller att lyssna på varandra. Det handlar också om relationer i vardagsnära kompisskap. Den lyriskt utformade texten är dekorativt inramad och bilderna är vackra, spännande och detaljrika. Dessutom ger perspektivet den sceniska överblick som är typisk för en god bilderbok. Man tar emot, njuter och blir glad av Lena Sjöbergs konstnärlighet.”
Tänk att det lyckades! Den hyllade serietidningen Tivoli med vänner återuppstår!
Första numret kommer i slutet av september och skickas då ut till alla prenumeranter som strömmat till sedan början av sommaren. Det var ju då Positiv förlag förklarade att tidningen måste läggas ner. Villkoren för det lilla förlaget hade blivit för tuffa. Produktionsstödet för 2011 hade dragits in och Tidsam, som distribuerar tidningar ut till affärerna, ville inte släppa in några nya förlag.
Men skulle verkligen en serietidning med en så tydlig kvalitetsstämpel och med originalproducerade svenska serier få gå i graven? Nej, det tyckte inte jag. Och inte heller 1000-tals andra som tecknat stödprenumerationer för att göra en fortsatt utgivning möjlig.
Själv kan jag bli jag helt matt när jag står framför hyllan med serietidningar i affären. Där radar den ena mer spejsade tidningen efter den andra upp sig. Ofta inplastade tillsammans med någon underlig pryl som varken jag eller barnbarnen vet vad vi ska ha till.
Så tack och lov för att Tivoli nu kan fortsätta att vara en motvikt till den här anstormningen. Här finns mer att läsa - både om tidningen och om annat som förlaget ger ut. Och vill du teckna en prenumeration direkt så kan du göra det här.
Välkommen till min blogg!
EFTER nära 30 år som journalist var det dags att prova något nytt. Busbyxan - ett koncept som min mamma Naima tog fram redan 1997 - födde nya tankar och idéer. De ville jag försöka förverkliga och driver därför sedan 2008 Busbyxan i egen regi.
I Busbyxans blogg skriver jag om stort och smått som händer i och runt företaget. Fokus ligger på etiskt och miljömässigt hållbart företagande, barns utelek, bra barnböcker och mycket annat som kan inspirera till en bra vardag med våra barn.
Jag är även stolt farmor till Hugo och Kalle, två härliga ungar i bästa Busbyxe-åldern (på bilden har Hugo och jag kul i Slottsskogen).
Lena Eliasson